Om Staffansgården
Camphill Staffansgården är en bygemenskap för alla människor oberoende av funktionsvariation som är beläget i Delsbo, ca. 30 mil norr om Stockholm.
Staffansgården är uppdelad på fyra platser:
- Huvudområdet i centrala Delsbo med två boendehus, snickeri, väveri, verkstad, hälsovård, samlingslokaler, bibliotek m.m.
- Det ekologiska jordbruket Mickaelsgården med två boendehus, ca. 3 km utanför Delsbo, med 2 boendehus, smedja, m.m.
- Dellengården med två boendehus,13 km från Delsbo i Friggesund och ytterligare ett boendehus på Backvägen i Delsbo.
- Hantverkshuset. Där finns väveriet och snickeriet
Observations rapport vid Staffansgården
Rapport
Kollegial observation vid
Staffansgården
Datum för observation: 2018 09 25- 2018 09 26
Observationen genomfördes av: Ulla-Britt Kullbom och Tina Löfving
med garanti säkerställer ett kvalitativt arbete med läkepedagogik och socialterapi
Innehållsförteckning
Datum för rapporten 2018 10 28
Kort om verksamheten 3 Observatörernas bild 3 Hur observationen genomfördes 3 Sammanfattning 4 Resultat per målområde 5 Område 1: Människosyn 5 Område 2: Gemenskap 5 Område 3: Miljö 6 7 Starka sidor 7 Utvecklingsområden 7 Eventuella kommentar från verksamheten till rapporten 8 Om observationsmodellen 9 Datum för rapporten 2018 10 28 1
Datum för rapporten 2018 10 28
Kort om verksamheten
Typ av verksamhet Staffansgården är en LSS verksamhet med boende och dagligverksamhet, och är en del av Camphillrörelsen. Antal brukare Det bor 35 personer i gruppbostäder och 43 personer jobbar i dagligverksamhet. Antal medarbetare Totalt finns mer än 90 medarbetare anställda i verksamheten Storlek/omfattning Sju gruppbostäder + daglig verksamhet
Regi Föreningen Staffansgården driver verksamheten och Stiftelsen Staffansgården äger bostäder och hyr ut lokaler till föreningen.
1975 grundades föreningen Staffansgården och är en del av Camphill-rörelsen. Staffansgården är uppdelad på fyra lokala geografiska platser: Huvudområdet i centrala Delsbo med 3 boendehus, snickeri, väveri, verkstad, hälsovård, samlingslokaler, bibliotek m.m. Det ekologiska jordbruket Mickelsgården, ca. 3 km utanför Delsbo, med 2 boendehus, smedja, m.m. Dellengården 13 km från Delsbo i Friggesund och ytterligare ett boendehus på Backvägen i Delsbo. De som bor och jobbar kallas bybor. Sju gruppbostäder drivs idag. Den dagliga verksamheten innefattar väveri, snickeri, storkök, bageri, verkstad för tillverkning av elevhäften, konstverkstad, vaktmästeri, trädgård, gård och husverkstad.
Observatörernas bild
Hur observationen genomfördes
Två observatörer, den ena från Ensjöholms By, den andra från Solåkrabyn, besökte Staffansgården 25-26 september 2018. Det var första gången vi besökte Staffansgården och som observatörer inledde vi den första dagen med att delta i den gemensamma morgonsamlingen i Staffanshuset i centrala Delsbo. Sedan gick vi morgonpromenaden tillsammans med deltagare i Väveriet, en runda genom skogen i närområdet. Förmiddagen ägnades åt besök och samtal med bybor och medarbetare i väveriet.
Vi deltog i gemensam lunch som serveras i matsalen i Staffansgården. På eftermiddagen samtalade vi med verksamhetschef Matti Remes. Kvällsmat och umgänge med boende och medarbetare i Mittenhuset vid Mickelsgården på kvällen. Morgonen därpå var avsatt för deltagande i Mittenhuset, men detta avböjdes av medarbetaren. Vi deltog i Mittenhusets samling, och var i Pappersverkstaden/Trädgård under förmiddagen – och eftersom regnet föll var alla i Pappersverkstaden. Vi deltog i lunchen före hemfärd.
Datum för rapporten 2018 10 28
Sammanfattning Vi besökte – Staffansgården i centrala Delsbo och Mickelsgården ett stycke därifrån där vi också bodde. Vi såg att Värnas observatörer presenterats som “kontrollanter”, inte som kollegiala observatörer för ömsesidig kvalitetsutvecklling. Vi var närvarande vid två morgonsamlingar en vid Staffansgården och en på Mickelsgården, samt en förmiddag i Väveriet, en förmiddag i Pappersverkstaden och en kväll i Mittenhuset. Vid vår ankomst tog vi en kvällspromenad och njöt av den underbara naturen och såg på djuren som också tillhörde Mickelsgården. Vi konstaterade att det låg avsides och att det också innebar en styrka i att bybor som behöver lugn och gott om utrymme kunde finna det där. I de dagliga verksamheterna fanns ett stort engagemang och yrkeskunnande som genererade i tydliga och meningsfulla arbetsuppgifter. Jobbet var anpassat efter var och ens förmåga och resultatet blev fina produkter som såldes eller användes i verksamheten.
Upplevelsen var att det fanns en mycket blandad personalgrupp med ungefär lika mycket manliga som kvinnliga medarbetare både i daglig verksamhet och i boendet.
I boendet var det tre medarbetare under kvällspasset varav en arbetade sin första kväll och en timvikarie. Trots det kändes stämningen lugn och avslappnad. Frågor ställdes från båda håll och där fanns en ömsesidig respekt.
Staffansgården visade ett starkt sammanhang genom miljö och gemenskap där den enskilde fick utrymme och ett gott, anpassat bemötande.
Hjälpsamheten och intresset från bybor och medarbetare som visas mot varandra och mot gäster framstår som starka sidor på Staffansgården
Miljön är genomgående en stark sida på Staffansgården. Staffansgården är lätt att uppleva som ett kulturcentra, genom det biodynamiska jordbruket, den hantverksmässiga traditionen, bybornas konst och daglig sång.
Vi märkte av situationer där det är möjligt att utveckla kommunikationens innehåll och syfte, genom att uppmärksamma medarbetarna på detta.
Den fysiska tillgängligheten kan vara ett utvecklingsområde då byborna åldras och nya bybor ofta har en annan typ av fysiska behov än de äldre byborna.
Datum för rapporten 2018 10 28
Resultat per målområde
Område 1: Människosyn
“Stopp och belägg, stek inga ägg!” (Bybos svar på uppmaning att ta det lugnt)
En bybo upplevde sig vara retad av annan bybo – en medarbetare svarar genom speglande samtal- Och vad gjorde du då? Gav sedan råd till alternativt sätt att hantera situationen. Det fanns en frihet inför samlingarna att vandra runt efter önskemål, välja plats och att det gavs utrymme för olika initiativ. Vi såg en bybo läsa vers och informerade om lunch. En bybo satt avskilt efter behov och önskemål under arbetet, bybor rörde sig fritt i och ur vävstolar. Bybo uppmanades vid en samling att ställa frågan till oss gäster vad vi skulle göra där. Bybon kontrade med att uppmana medarbetaren att själv ställa frågan, men frågan blev då inte ställd. När bybor påkallade uppmärksamhet för att få hjälp i arbetet, kom medarbetarna snabbt till hjälp, och svarade också intresserat på de samtal som togs upp. Väveriet uppvisade ett yrkeskunnande och självständighet i arbetet av bybor och medarbetare. Insikter i att byborna åldras och har förändrade behov, och förändrad arbetsförmåga så att anpassning måste till. Vi såg att unga och äldre fick anpassade arbetssituationer och omfattning av stöd, efter behov. Sociala samtal inleddes ömsesidigt mellan bybor och medarbetare. Många personliga möten uppstod mellan medarbetare och bybor, där varje individ blir sedd och bekräftad. Vi såg att bybor uppmärksammade och samtalade med varandra. Vi såg exempel på att inleda samtal genom att uppmärksamma en bybos speciella kunskapsområde, och denne svarade gärna. Samtalet ändrade karaktär när sakfrågan kontrollerades via mobiltelefon. Sittningen vid borden, och turordning för att hämta mat, var anpassat efter den tid var och en behövde för sin lunch. Varje bybo inbjöds årligen till ett möte med alla medarbetare i Daglig verksamhet för att prata om sin genomförandeplan och ha möjlighet att framföra önskemål. Bybornas schema var ofta sammansatt av deltagande i flera verkstäder.
Område 2: Gemenskap
“Vi är lika du o jag” (Bybo till medarbetare)
I bybornas veckoprogram fanns bl a musik, bad, gymnastik, yoga, bild. Den vecka vi gjorde besök fanns eurytmi för många, även för medarbetare. I byns veckoprogram framgick “veckans tecken”. Vi såg bybo använda tecken som kommunikationsmedel, och medarbetarna uppmuntrade användningen. Bildstöd används vid en vävstol, för inlärning.
Datum för rapporten 2018 10 28
Bybor och medarbetare arbetar gemensamt, och miljön är fylld av resultat – konst på väggarna, textilier, möblemang och växtlighet. Innehållet i de arbetsuppgifter som finns för bybor ingår i sammanhang av produktivitet, att uppfylla materiella behov, och möjlighet till kroppslig och själslig stimulans. Arbetet som viktig samlande gemenskap – att rikta in de unga på att utveckla sin arbetsförmåga, att de äldre kan vara kvar med anpassade uppgifter. Meningsfulla arbeten inom jordbruket där stor del av den egna maten produceras, i verkstäderna där möbler och textilier tillverkas, i målnings verksamheten där konstverk växer fram. Resultaten lyfts upp i gemenskapen, t ex vid presentationen av menyn. Det fanns genomgående en tydlig respektfullhet i samvaron – man inväntade och lyssnade ömsesidigt. Skogspromenaden gav tillfälle till samtal och uttömmande svar på bybornas funderingar. Bra stämning och humor. Placering inomhus så att man ser varandra. I det fall en bybo hade personligt stöd av två medarbetare märktes inte detta särskilt, då de deltog i verkstadens arbete samtidigt som de helt tydligt hade sin uppgift i medvetandet. Möjlighet till handledning finns, man vänder sig till sin ledning. Bybor och medarbetare erbjuds teckenkurs kontinuerligt. Den vecka vi var på plats gavs introduktionsutbildning för nya medarbetare, teckenkurs ges kontinuerligt. LÄS-utbildningen är meriterande, både löne- och anställnings mässigt. Tid för reflektion finns vid olika möten, t ex varannan vecka samlas medarbetare från daglig verksamhet. Till det mötet bjuds också varje enskild bybo in för att få diskutera sin genomförandeplan. På måndagar planeras veckan, veckoprogram skrivs. Medarbetare uttrycker att det råder en hjälpsam anda, att man löser situationer som uppstår, det brukar inte vara något problem. Vårt intryck är att detta ser ut att stämma. Vi såg situationer av tydligt ansvarstagande, av att man hjälps åt och att man har tillit till varandras förmåga.
Område 3: Miljö
“Trivs bra – i alla fall än så länge” (Bybo som varit med från Staffansgården början)
Eftermiddagsverksamheterna i daglig verksamhet innehöll många aktiviteter för kroppen: bad/simning, gymnastik/bollspel, eurytmi. Hygienuppmuntran såg vi många exempel på. Fin miljö med tydlig genomtänkt arbetsgång – t ex förberedd trasväv i ordningsföljd för inslagen, god och överblickbar ordning i pappersverkstaden i miljö och arbetsmoment. Ofta begränsad miljö för rullstolsburna pga att det tidigare inte funnits behov och för att stor del av husen är av äldre modell. En stor del av potatis, lök, grönsaker och kött kommer från den egna biodynamiska gården. Gemensamma måltider med gestaltad form är norm, men med individuella anpassningar: placering, stöd, matens innehåll. Inköp till nya lokaler sker från egna verksamheten, både textil och konstverk utförda av bybor. Genomgående t e x gardiner från egna väveriet. Bildutställning av bybors verk i matsalen som byts ca varje månad. Genomgående massivt träbeklädda väggar, laserade. Möbler, stolar och bord i vacker form tillverkade på plats. Materialvalen upplevs av medarbetare ge god akustik och lugn.
Datum för rapporten 2018 10 28
Staffansgården är lätt att uppleva som ett kulturcentra, genom det biodynamiska jordbruket, den hantverksmässiga traditionen, bybornas konst och daglig sång. Staffansgården ligger centralt i Delsbo, men det är nära till naturområden. Väveriets morgonpromenad gick genom skog och ängar. Buketter på bord och årstidbord vid samling ger årstidsstämning. Jordbruket ligger en bit ut på landet, som en synligt sammanhållen enhet, med djur, grönsaksodling och omfattande vedhantering. Dagliga rytmer, återkommande innehåll under året och dagen, personligt utformat dagsschema. Delaktighet i val av arbetsmoment.
Starka sidor Människosyn: Staffansgården visade ett starkt sammanhang genom miljö och gemenskap där den enskilde fick utrymme och ett gott, anpassat bemötande.
Gemenskap: Samlingen kring, och lokal användning av resultatet av det gemensamma arbetet. Hjälpsamheten och intresset från bybor och medarbetare som de visar mot varandra och mot gäster framstår som starka sidor på Staffansgården.
Miljö: Miljön är genomgående en stark sida på Staffansgården enligt ovanstående beskrivning.
Utvecklingsområden Människosyn: Utveckla kommunikationens innehåll och syfte.
Gemenskap: Utveckla kommunikationens innehåll och syfte
Miljö: Den fysiska tillgängligheten kan vara ett utvecklingsområde då byborna åldras och nya bybor ofta har en annan typ av fysiska behov än de äldre byborna.
Datum för rapporten 2018 10 28
Eventuella kommentar från verksamheten till rapporten
Datum för rapporten 2018 10 28
Förebredelse Observation/ge nomförande Rapportskrivning Granskning av rapporten Överlämnin gsmöte Handlingsplan från verksamheten
Rekrytering av observatörer Utbildning av observatörer
Val av verskamhe ter som ska observeras
Information till de verskamheter som ska observeras
Kick off för observatörer Genomförande av obseravtionsproce ssen
Om observationsmodellen Syfte: Värnagarantin ska säkerställa att alla verksamheter i Värna har en gemensam grund utifrån Värnas kärnvärden för att arbeta med läkepedagogik och socialterapi. Mål: Att alla medlemmar deltar i ett internt kvalitetsarbete som främjar ett kvalitativt arbete med läkepedagogik och socialterapi. Metod: En kvalitativ modell som bygger på strukturerade kollegiala observationer och professionella samtal. Värnagarantin ska främja ett meningsskapande kvalitetsarbete där tillämpad och erfaren kvalitet är i fokus. Det handlar om hur en professionell verksamhet utför sitt arbete, hur yrkesskickligheten tillämpas och hur den erfars av brukaren / kunden. Erfarenheten är viktig och har en dubbel mening. Dels handlar det om den professionelles erfarenhet av det egna arbetet och dels om hur mottagaren erfar yrkeshandlingen. Yrkeshandlingen som tillämpas är kvalitetsbärande, i handlingen ”händer” kvaliteten och i den görs kvaliteten verksam. För att få syn på den tillämpade och erfarna kvaliteten krävs andra sätt än kvantitativa mätverktyg. Den strukturerade kollegiala observationsmodellen är ett stöd för att Värnas medlemmar har ett meningsskapande kvalitetsarbete med Värnagarantins syfte och mål i fokus.Observationen följer en given ordning utifrån Värnas kärnvärden. Observatörerna har stöd i ett observationsunderlag som bygger på hur Värnas kärnvärden tillämpas i praktiken. Utifrån underlaget skriver observatörerna en rapport som beskriver den observerade verksamheten. I rapporten lyfts ett starkt område och ett förbättringsområde fram. Rapporten granskas av Värnas kansli. Syftet är att kvalitetssäkra att rapporten följer metoden och speglar hur verksamheten arbetar utifrån Värnas kärnvärden. Vid ett överlämningsmöte där observatörer, verksamhetens ledning och Värnas kansli är med sker ett strukturerat dialogsamtal där alla parter får komma till tals. Det är ett professionellt samtal med syfte att verksamheten ska få
en kvalitativ blick på hur den tillämpade och erfarna kvaliteten lever i verksamheten.
Uppföljning av åtgärdsplan efter 6 månader av Värnas kansli
Datum för rapporten 2018 10 28
Verksamheter inom Värna kan utse observatörer. Det är verksamhetsledningen som avgör vem i organisationen som får/kan ta ett observatörsuppdrag. En observatör bör ta ett till två uppdrag per år under en treårsperiod. Man observerar alltid med en eller flera andra observatörer från någon annan verksamhet. Man observerar inte varandras verksamheter samtidigt. Observationsprocessen från förberedelse till överlämningsmöte bör inte ta mer än en vecka. Beroende på hur stor verksamheten är kan den sträcka sig till 8 dagar. Om en verksamhet är stor ska det finnas möjlighet att observeradelar av verksamheten. Det är Värnas kansli som gör den bedömningen.
Datum för rapporten 2018 10 28